Anna-Stina Genteles ryska antikviteter

stöld av antikviteter för över 60 milj. – proveniens Storfurstinnan Maria Pavlovna

Många har varit inne och läst min blogg de senaste dagarna. Jag fick ett mail fredagen den 21/5 kl. 14.44 av Rickard Thunér där han bad mig ringa honom, vilket jag självfallet gjorde. En telefonsvarare startade och jag talade in ett meddelande. Efter en stund ringde Rickard upp mig. Han lät trevlig på rösten och framförde att han önskade sitt namn borttaget från sajten ínom 1 vecka. Jag måste framföra ett förtydligande till alla läsare, det är inte på något sätt jag vill ge sken av att Rickard har gjort något brottsligt. Den som önskade undkomma reavinstskatt var min dotters mormor, vilket knappast någon höjer ögonbrynen för i dagens samhälle. Jag kan heller inte se att Rickard på något sätt skulle medverkat aktivt i något “upplägg” för att Anna-Stina skulle undkomma reavinstskatt.

Jag har heller aldrig hävdat på denna blogg att lampkronan stals från Anna-Stinas hem.

I samband Ericsonsaktiens kollaps (kring 2001) så var Anna-Stina hemma hos oss. Hon sa att hon funderade på att sälja lampkronan och sa samtidgt att unga av idag är väl knappast intresserade av en kristallkrona. Jag ville inte ligga på och verka angelägen, utan tyckte snarare att det var upp till henne att ta beslut om detta, men sa samtidigt att det är ju svårt att veta vad hennes barnbarn känner iframtiden. En tid senare så nämnde Anna-Stina stolt för mig om hennes lampkrona och antik mässan i Älvsjö.

För ca 1 1/2 år sedan fick jag dessutom information om att den kristallkrona som såldes på Bukowskis på vårauktionen 2005  för över 500.000,- kom från Gunvor H. som i sin tur köpt den på antikmässan i Älvsjö.

Mycket av vad Anna-Stina sa om alla hennes ägodelar gick mig lite flyktigt förbi då Hermines olyckliga liv överskuggade allt prat om prylar, men hjärnan är finurlig, lite som en dator. Har man någon gång fått höra berättat saker så finns det oftast kvar i något minnesfack i hjärnan.

Om någon läser min blogg och inte läser hela innehållet, då är det lätt att missuppfattning sker, precis som när det gäller tidningslöpsedlar.  Jag kan självfallet inte ta ansvar för om någon läser lösryckta delar av innehållet på denna sajt och inte tar del av allt material, vilket är en nödvändighet för att man skall kunna skapa sig en inblick i mina tankar och åsikter om vad som hänt. Jag har haft en hel del spam mail, men släpper igen på spärren så att du som känner kan göra ett inlägg i debatten. /på återhörande Anders Fors

När jag var liten så läste min mor och far sagor för mig. Jag måste tillstå att jag själv och säkert många andra i dagens stressade tillvaro inte gör detta i samma utsträckning längre. Har då sagorna upphört? Nej – jag tror att sagorna har vävts in i vår dagliga tillvaro. Vi lever i ett komplext och genom reglerat samhälle med lagar och förordningar som få känner till. Om man upptäcker att någon bryter mot någon av alla dessa lagar och vänder sig till rättsväsendet händer sällan något eller på sin höjd “brott kan inte styrkas”.

Tillbaka till sagans värld – vi har olika former av sagoberättare. En typ är mytomanen som pladdrar på och hittar på de mest fantastiska historier. Sen så har vi vardagslögnen – när man använder sig av en “vit lögn” för att inte skada någon och själv undgå konflikt. Jag tror de flesta har använt sig av denna lögn någon gång.

“Överlevandets återkommande lögner” – det är en lögn som används för att klara obehagliga situationer som kan uppstå emellanåt. Vi kan t.ex leka med tanken att jag i min yrkesutövning utsätts för återkommande risker. Jag kanske handlar med begagnade föremål, är kanske rent av antikhandlare och i vissa fall är osäker på om säljaren är föremålets rätte ägare. Föremålet kan också passerat många händer och detta kan också bidra till osäkerhet kring föremålets rätta proveniens och ägarförhållanden. Jag behöver mao inte ha ett ont uppsåt, men man vet ju aldrig när olyckan kan vara framme och klokast är kanske att gardera sig.

Hur skulle jag då som liten småföretagare kunna säkra mig om jag någon gång hamnar i en situation där någon påstår sig vara den rättmätlige ägaren och en rättslig tvist riskerar att uppstå? Enklast är att du säkrar upp dig genom att med jämna mellanrum fixa kvitton från någon eller några handlare ute på vischan, gärna en bra bit i från Stockholm om det mot förmodan skulle bli någon polisutredning. Erbjud nån tusenlapp så kan säkert vederbörande fixa ett kvitto där det står “pryllåda med trasiga antikviteter” eller kanske “fyndlåda” eller varför inte “trasig lampkrona”. Om dessutom du har gjort detta med jämna mellanrum så kan det då vara klokt att ta fram ett kvitto 10 år tillbaka i tiden.  Du kan ytterligare säkra upp dig om du köpt denna låda från någon äldre närstående person som hittade denna “fyndlåda” och som du i din tur köpt eller rent av fått. Sen så har du genom din välkända yrkesskicklighet väckt detta föremål ur sin törnrosasömn och fått fram ett mästerverk! Inte sjutton kan polisen påstå något annat – de klarar på sin höjd av att ta snattare på bar gärning.

Ett stulet föremål har på så sätt tvättats och vem vet några år senare så kanske det dyker upp på en kvalitets auktion.  Är detta en saga eller verklighet? Verkligheten överträffar det mesta i “landet lagom”. Läs vidare om hur ryska antikviteter för över 60 miljoner bara försvann, klicka här.

På återhörande/Anders Fors

Sömnproblem

No comments

Jag har sovit gott som vanligt och imorse när jag tittade på vilka som besökt sajten under natten mellan den 14 – 15 mars så upptäckte jag att vissa tycks sova dåligt i Stockholms centrala delar.

Kl. 03.08 i natt hade jag ett besök av bloggen. Jag hade även ett annat besök i natt 03.13 av en ofta återkommande gäst, se bild nedan:

svårt att sova - kan samvetet spela ett spratt eller?

svårt att sova

Läs inledningen på plundringen av min dotters mormors hem på Eriksbergstatan 34. Observera – först så magasinerades hennes hem på Parkgatan 10. Denna bostadsrättslägenhet ägdes av Gunvor H. och när hon dog ärvdes den av hennes syster Gerd B. som i sin tur sålde den till Plura Johansson (musikern). Plura ville gärna få bilder av oss från lägenheten då den var i så bedrövligt skick när han köpte den. Märkligt att den gamla damen Gunvor H. (ca 80 år ) köpte en lampkrona för över 500.000,- till en så ruffig lägenhet. Läs historien från början om plundringen av Anna-Stina Gentele / Anders Fors, Bokförlaget Grävaren

Rickard Thunér – Thunér antikhandel

I mitt inlägg om Maria Pavlovna och de antikviteter som Anna-Stina hade i sin besittning så nämndes namnet Rickard Thunér. Det polisinspektör Hans Olov Skogqvist nämnde för mig strax efter att han i början av 2006 påbörjat utredningen var att lampkronan inte kunde vara från Anna-Stinas hem då han uppgav att en dam ärvt den från sin syster.

Man tar sig för pannan – knappast någon Sherlock Homes jag hade på andra sidan bordet. Vid närmare reserch visar det sig att en kvinna vid namn Gunvor H. var över 80 år när hon köpte den av Rickard Thunér (på antikmässan, Älvsjö) för ca 500.000,-. Hon dör en kort tid senare och hennes syster Gerd B. ärver den och säljer den på bukowskis vårauktion 2005 för över 500.000,-

Tänk om HansOlov Skogqvist ställt frågan till Rickard Thunér vem han köpt den av. Obs ingen skugga faller på Rickard då det var HansOlov som klantade sig. Rickard behöver endast informera citypolisen och registrator.akcity-stockholm@aklagare.se samt maila anders@fors.org om att den kommer från Anna-Stina alt. någon som lämnat in den på uppdrag åt henne. Rickard som tycks vara kunnig och säkert rättskaffens kille bör också kunna bekräfta dess proveniens – Storfurstinnan Maria Pavlovna – läs mera

Magnus Silfverstolpe

– är min dotters gudfar och vid min dotters mormors död (Anna-Stina Gentele) överlämnade Magnus Silfverstolpe i egenskap av testamentsexekutor, ett dokument om att boendeytan på hennes bostadsrätt (Eriksbergsgatan 34) var 119 kvm istället för den verkliga 130 kvm.

Den bakomliggande orsaken till detta har att göra med Ericsonsaktiens kollaps kring 2001 – 2002. Kursen föll från ca 200 och raderades nästan helt bort ner till några kronor. Anna-Stinas aktieinnehav sjönk från ca 10 miljoner ner till nästan 0. Detta kombinerat med den dåvarande arvskattesats 30 % vilket skulle utgå på bostadsrätten Magnus Silfverstolpe skulle få ärva skulle leda till ett läge då Magnus skulle behöva lösa ut bröstarvingen (min dotter), då hon hade rätt till laglotten, dvs minst halva arvet.

De antikviteter som Anna-Stina hade magasinerat på Parkgatan 10 skulle inte tas upp till något större värde, allt för att hjälpa sitt barnbarn, då Anna-Stina liksom många andra Svenskar inte var någon anhängare av det höga skattetrycket och framförallt inte arvsskatten. Även Magnus tänkte hon hjälpa på bästa sätt och hur skulle han kunna ha råd att både betala 30% arvsskatt samt lösa ut bröstarvingen så att min dotter fick ut sin lagstadgade laglott. Jag minns att Anna-Stina vid ett tillfälle som stämmer väl i tiden med Ericsonsaktiens kollaps frågade mig vad jag trodde om Jennys intresse för en kristallkrona. Hon sa att ungdomar idag är väl knappast intresserad av en kristallkrona. Nu förstår jag att Anna-Stina lät förmedla Kristallkronan till Rickard Thunér som i sin tur sålde den till Gunvor H. på antikmässan på Älvsjö och på så sätt tvättade bort reavinstskatten – allt för att hjälpa Magnus att ha råd att ärva hennes lägenhet. Kort tid efter att arvsskatten togs bort 17/12 2004 avled Anna-Stina.

Magnus Silfverstolpe hade fått Anna-Stinas förtroendet att vara testamentsexekutor, men avsa sig detta när vi påpekade det olämpliga med detta. Märkligt att Magnus som har en bror som är advokat (och far till antikdeckaren Pontus Silfverstolpe) inte insåg det olämpliga att åta sig detta uppdrag? En testamentsexekutor äger rätt att försälja föremål efter testators (den avlidne), men självfallet skall dessa föremål redovisas i bouppteckningen och ingå i bodelningen. Min mor utgick från att Magnus skulle göra det i samband med Jennys 25 års dag 2011, då det var Anna-Stinas önskan att kapitalet skulle vara låst fram till dess. Märkligt är dock att inte denna redovisning av hennes Ryska antikviteter – proveniens Maria Pavlovna ej inkommit.

Anna-Stina ringde mig februari 2005 och jag får en känsla av att hon då förstod att inte allt stod rätt till, men då var hennes krafter slut. Mer info kommer inom kort, tills dess läs om stölden på över 60 miljoner. / Anders Fors

Jag noterade att någon med ip-nummer (195.67.52.253) gick in och tittade på mina inlägg den 12/3 -10  kl.12.30

>besök från Bukowski

Bukowski

Vid närmare kontroll så visar det sig att det är någon från Bukowskis.  Ställer mig lite undrande över att så många har valt att skydda en brottsling som samvetslöst plundrat en äldre kvinna och som sedan via bulvaner sålt dessa föremål bla. på auktionsföretaget Bukowskis? Märkligt att inte Bukowski har omnämnt proveniensen på dessa unika föremål?

Jag nämner ordet brottsling, hur vet jag det? Om vi leker med tanken – skulle det kunna vara så att “herr plundrare” är utsatt för en situation/hot där han tvingats att utföra denna kupp? Förefaller knappast troligt, men det är inte min sak att utreda – det är en polisiär uppgift.

Observera – jag påstår inte att Bukowskis är aktivt inblandad i kuppen, snarare har man upplevt det hela obehagligt och valt att hoppas på att det hela blåser över. Skulle detta röra sig om ett vanligt trivialt bråk mellan två syskon som slåss om ett arv – då kanske man inte höjer på ögonbrynen, men i detta fall rör det sig om min dotter som vid 6 års ålder miste sin mor och att just detta faktum utnyttjats på ett hänsynslöst sett – därför släpper jag inte detta.

Polisinspektör Hans Olov Skogqvist agerande i utredningen får en också att fundera. Att han som konstexpert bör ha haft god kontakt med Bukowskis är rimligt att anta, men kan detta ha påverkat hans vilja att utreda brottet? Kan den undermåliga utredningen beror på utbrändhet, bristande resurser eller något annat jag ej känner till, ja sannerligen blir man förundrad.

Vi bär alla ett ansvar för vad det är för samhälle vi lämnar efter till våra barn. I media möts man ofta av företrädare för antikbranschen som talar om skattjakt. Denna skattjakt kan förblinda personer som saknar omdöme. Att utnytta ett läge och tro att man genom sitt agerande är smart tyder på dåligt omdöme. Mitt råd till dem som sitter inne med information – vänd Er till citypolisen så kan de göra en grundlig utredning tillsammans med det material som jag har så detta ärende kan läggas till handlingarna och att bedragaren hindras från att utnyttja fler människors förtroenden. Hoppas att mina inlägg väcker debatt – det behövs utan tvekan. / Väl mött – Anders Fors

Grand Duchess Maria Pavlovna

Read about the history the Russian antiques for Grand Duchess Maria Pavlovna who was married to the Swedish Prince Wilhelm. The items were stolen and sold on auctions company Bukowski spring auction 2005th. Learn how this coup went to where unscrupulous persons closely associated robbed the owner’s grandchild, whose mother died when she was 6 years and therefore could not defend his legacy, subject to a value of over 6 million euros. You will also find records of inheritance from the Grand Duke Sergei to his brother’s daughter Maria Pavlovna. You can get translated into any language – see in top of the text (översätt). Read the story

Jag har tidigare i denna blogg omtalat att “Husgerådskammaren inte kände till någonting om förvaring i Skogsinstitutet av föremål efter Storfurstinnan Maria Pavlovna”. Om man googlar lite på Husgerådskammaren så får man fram att namnet Silverstolpe nämns, se: Husgerådskammaren Gunnar Mascoll Silfverstolpe, en släkting till min dotters gudfar – Magnus Silfverstolpe. En person som har anknytning till husgerådskammaren som jag kontaktat är Elsebeth Welander Berggren, en kvinna som har förkärlek att använda sig av fackuttryck. Vi pratade en bra stund då jag nämnde Anna-Stina och hon sa bl.a. “att hon borde minnas en sån parant kvinna” (samtalet inspelat). Ja Anna-Stina var sannerligen parant, men hur visste Elsebeth detta?

Ja, egentligen kanske det inte är så konstigt med tanke på att Elsebeths mor – Lis Granlund en gång i tiden var Chef för Husgerådskammaren och med tanke på min dotters mormors (Anna-Stina Gentele) anknytning till kungahuset. Läs del av reportage Svensk Damtidning, där man också finner att läsa att Elsebeths syster –  Anette Granlund är intendent på Bukowskis. Ytterligare så framgår det att Elsebeths man har varit intendent hos Bukowskis. Sen så visar det sig att de bor kvarteret bredvid Pontus Silfverstolpe. 

För er som inte läst historien om plundringen på över 60 miljoner av min dotters mormors hem, skrolla ner och få inblick i en avskyvärd historia. På återhörande /Anders Fors

Bukowskis auktioner

Efter helgen så skall jag lägga in lite mer material, bla inspelade telefonsamtal, så håll i Er! För alla nya besökare till sajten som vill läsa om plundringen av antikviteter (proveniens ryska tsarfamiljen, Maria Pavlovna)  på över 60 miljoner där merparten lämnades in av bulvaner till Bukowskis och såldes våren 2005. Läs: historien börjar men även dessa inlägg är intressanta: Proveniens ryska tsarfamiljen , Thunér antikhandel. Önskar Er en glad påsk och till skojarna så säger jag bara – sömnlöshet är ett gissel / Anders Fors

Stöld

Jag och familjen åt en god middag på  restaurang Mälarkrogen i Mälarhöjden med en kollega till mig. Min gamle barndomskamrat Hasse kom även ner. Hasse känner väl till vad som min dotter råkat ut för och han berättade om att de idag skriver något i  Aftonbladet om en jurist och konsthistoriker som plundrade ett dödsbo på 60 miljoner. Jag tänkte först – oj vad är detta – har nu äntligen journalisterna och rättsväsendet i detta land vaknat. Efter att läst artikeln kunde jag glädja mig åt att det är ett annan liknande fall av plundring som äntligen massmedia fått upp ögonen för och som skojarna nu förhoppningsvis ställs till svars för. Det finns vissa likheter med bulvanupplägget, men en stor skillnad är att dessa skojare plundrat ett stort antal personer på ca 60 miljoner, i min vårt fall så har är beloppet minst 60 miljoner, men endast ett brottsoffer.

Känner samtidigt att de skojare som samvetslöst plundrat min dotters mormor knappast lever någon behaglig tillvaro. Att inte kunna sova ordentligt på nätterna – ligga och svettas och våndas – kan inte vara kul. Man undrar verkligen vad som driver dessa människor att begå dessa brott. Det som är roligt i livet är väl om man är driftig/begåvad och arbetsam på ett sätt som succesivt leder till lycka och framgång. Denna förmåga och insikt saknar dessa skojare.

Gå in på följande länk och  läs om stölden på mer än 60 miljoner av antikviteter efter min dotters mormor Anna-Stina Gentele.