Anna-Stina Genteles ryska antikviteter

stöld av antikviteter för över 60 milj. – proveniens Storfurstinnan Maria Pavlovna

Browsing Posts in Min dotters gudfar

Jag rekommenderar starkt er att se familjehemligheter på SVT Play där den finns tillgänglig fram till den 19/12. Fram tills dess kan ni klicka på denna länk för att se tv-dokumentären. Där får ni ta del av berättelsen om hur Wilbur Robinson förlitade sig på en Advokat som sedan blev förvaltare av dödsboet efter Wilbur. Mycket av denna berättelse har stora likheter med vad min dotters mormor Anna-Stina Gentele råkade ut för. Hon utsåg Magnus Silfverstolpe till förvaltare och efter hennes död så rullades en historia upp som slår TV dokumentären om Wilbur. Bara det faktum att Magnus Silfverstolpe är gudfar till Anna-Stinas enda barnbarn och släkting gör historien extra pikant. För er som inte ännu tagit del av plundringen av Anna-Stinas dödsbo – klicka här.

Fler delar i berättelsen kommer att publiceras längre fram, men troligen väntar jag med dessa till jag får tid att ge ut hela storyn i bokform.

Fotomontage

No comments
klicka för närbild

Våren 2010 besökte jag Ulf Littorin i Uddevalla, en av de som mottagit betalning för guldtallrikarna. Auktionspriserna på Bukowski våren 2005  var för dessa tallrikar mellan ca 500.000,- upp till ca 750.000,- stycket. Ulf var trevlig vid besöket och berättade att tallrikarna kom från hans släkt och att dessa köpts i Baltikum. Han sa också att han troligen hade några foton med dessa tallrikar.

Efter en stund så kom Ulf ut med några foton som jag bad att få fotografera av. Han bertättade för mig att bilderna var tagna från hans mor Wandas 50 års dag i hans föräldrahemHan var först lite tveksam, men gick med på detta till sist. Den vänstra bilden ovan är en av dessa bilder som jag fotade av med min Iphone vid detta besök. Klicka på den vänstra bilden och få den förstorad. Notera ”photoshopskuggan”, från ljuset faller en skugga som inte är realistisk  Den högra bilden är en tallrik som jag riggat upp i ungefär samma storlek och sen har jag jämfört skuggor som faller från stearinljusen, men även avsaknaden av skugga från ”guldtallriken” och väggen.

Om ni jämför med högra bilden så ser ni skillnad. Ulfs syster Kate Littorin som var inlämnare (kommitent) av de 6 guldtallrikarna förnekar all kännedom om Magnus Silfverstolpe. Jag har dock 3 oberoende personer som i inspelade samtal bekräftat att de gått på samma konfirmationsläger,  Rästenäs (i närheten av Lysekil), där även Magnus gick. När jag ringde upp (telefonsamtal inspelat) Kate Littorin förnekar hon gått på Restenäs och någon kännedom om Magnus. Även Ulf var helt ovetande om Magnus och även Restenäs. Jag har flera inspelade telefonsamtal från personer som hävdar det motsatta, visst är det märkligt, jag får inte riktigt ihop det hela! Visst minnet kan spela en spratt, men något stämmer inte. I samtalet med Kate så framhärdar hon så bestämt att hon ej gått på Restenäs och ej heller känner till någon Magnus så fråga om osäkerhet att minnas verkar inte föreligga hos henne. Vad som får henne att ändå framhärda detta är konstigt. Det som ställt upp som bulvaner och lämnat in dessa föremål har knappast haft någon kännedom om historien och därför borde dessa ställa upp för vad som är rätt och riktigt. Om man ändå inte gör detta så vet jag inte om det kan bero på rädlsa för skandal eller om de utsatts för hot. Det är också märkliga omständigheter kring inlämnande av tallrikarna. Ulf visade upp ett dokument som visade att  hans syster Kate Littorin var antecknad som kommittent (inlämnare),  men i förundersökningen så står Stefan Gustavssons namn endast omnämnt, mycket märkligt och förbryllande. Kates man heter Stefan Gustafsson (obs med f). Vad fick Kriminal inspektör Hans-Olov Skogqvist att skriva fel namn? Fick han fel information från Bukowski, eller är det något annat som ligger bakom? Stefan Gustavsson är ju som att hitta en nål i en höstack, till skillnad mot Kate Littorin. Att jag fick fram Kates namn som inlämnare var en slump, då en hygglig antikhandlare tipsade mig om att ta kontakt med skattemyndigheterna, men även samtal till personer som vittnade om att Kate gått på Restenäs tillsammans med min dotters Gudfar. Skattemyndigheten har varit mycket tillmötesgående och hjälpt mig med nödvändig info – ett stort tack!

Betalning för dessa 6 tallrikar skedde till 13 olika personer, något som i och för sig inte är så märkligt i detta land då de flesta söker komma ner i skatter.  Det som däremot var mer märkligt är den låga provisionen som Bukowski tog ut, ca 3 % mot ordinarie 12% – varför??

Har fler detaljer kring inlämningen av guldtallrikarna, men jag återkommer med dessa framöver, fram tills dess – läs lite om bildmanipulering , bildbehandling, se även finnfemfel samt detaljstudie. Jag upplever de flesta som jag varit i kontakt med som ganska hyggliga människor, så därför förstår jag inte riktigt varför saker och ting inte stämmer och varför en del inblandade väljer att tiga.

Min mor var av den uppfattningen att min dotter vid sin 25 års dag skulle få en redovisning av allt och att då allt skulle klaras ut. Min dotters mormor Anna-Stina hade ju skrivit i sitt testamente att hennes barnbarn skulle få full förfogande rätt över arvet först vid 25 år ålder.  Jag ser med spänning fram mot den 6/2 – 11. På återhörande, Anders

Jag har sovit gott som vanligt och imorse när jag tittade på vilka som besökt sajten under natten mellan den 14 – 15 mars så upptäckte jag att vissa tycks sova dåligt i Stockholms centrala delar.

Kl. 03.08 i natt hade jag ett besök av bloggen. Jag hade även ett annat besök i natt 03.13 av en ofta återkommande gäst, se bild nedan:

svårt att sova - kan samvetet spela ett spratt eller?

svårt att sova

Läs inledningen på plundringen av min dotters mormors hem på Eriksbergstatan 34. Observera – först så magasinerades hennes hem på Parkgatan 10. Denna bostadsrättslägenhet ägdes av Gunvor H. och när hon dog ärvdes den av hennes syster Gerd B. som i sin tur sålde den till Plura Johansson (musikern). Plura ville gärna få bilder av oss från lägenheten då den var i så bedrövligt skick när han köpte den. Märkligt att den gamla damen Gunvor H. (ca 80 år ) köpte en lampkrona för över 500.000,- till en så ruffig lägenhet. Läs historien från början om plundringen av Anna-Stina Gentele / Anders Fors, Bokförlaget Grävaren

Magnus Silfverstolpe

- är min dotters gudfar och vid min dotters mormors död (Anna-Stina Gentele) överlämnade Magnus Silfverstolpe i egenskap av testamentsexekutor, ett dokument om att boendeytan på hennes bostadsrätt (Eriksbergsgatan 34) var 119 kvm istället för den verkliga 130 kvm.

Den bakomliggande orsaken till detta har att göra med Ericsonsaktiens kollaps kring 2001 – 2002. Kursen föll från ca 200 och raderades nästan helt bort ner till några kronor. Anna-Stinas aktieinnehav sjönk från ca 10 miljoner ner till nästan 0. Detta kombinerat med den dåvarande arvskattesats 30 % vilket skulle utgå på bostadsrätten Magnus Silfverstolpe skulle få ärva skulle leda till ett läge då Magnus skulle behöva lösa ut bröstarvingen (min dotter), då hon hade rätt till laglotten, dvs minst halva arvet.

De antikviteter som Anna-Stina hade magasinerat på Parkgatan 10 skulle inte tas upp till något större värde, allt för att hjälpa sitt barnbarn, då Anna-Stina liksom många andra Svenskar inte var någon anhängare av det höga skattetrycket och framförallt inte arvsskatten. Även Magnus tänkte hon hjälpa på bästa sätt och hur skulle han kunna ha råd att både betala 30% arvsskatt samt lösa ut bröstarvingen så att min dotter fick ut sin lagstadgade laglott. Jag minns att Anna-Stina vid ett tillfälle som stämmer väl i tiden med Ericsonsaktiens kollaps frågade mig vad jag trodde om Jennys intresse för en kristallkrona. Hon sa att ungdomar idag är väl knappast intresserad av en kristallkrona. Nu förstår jag att Anna-Stina lät förmedla Kristallkronan till Rickard Thunér som i sin tur sålde den till Gunvor H. på antikmässan på Älvsjö och på så sätt tvättade bort reavinstskatten – allt för att hjälpa Magnus att ha råd att ärva hennes lägenhet. Kort tid efter att arvsskatten togs bort 17/12 2004 avled Anna-Stina.

Magnus Silfverstolpe hade fått Anna-Stinas förtroendet att vara testamentsexekutor, men avsa sig detta när vi påpekade det olämpliga med detta. Märkligt att Magnus som har en bror som är advokat (och far till antikdeckaren Pontus Silfverstolpe) inte insåg det olämpliga att åta sig detta uppdrag? En testamentsexekutor äger rätt att försälja föremål efter testators (den avlidne), men självfallet skall dessa föremål redovisas i bouppteckningen och ingå i bodelningen. Min mor utgick från att Magnus skulle göra det i samband med Jennys 25 års dag 2011, då det var Anna-Stinas önskan att kapitalet skulle vara låst fram till dess. Märkligt är dock att inte denna redovisning av hennes Ryska antikviteter – proveniens Maria Pavlovna ej inkommit.

Anna-Stina ringde mig februari 2005 och jag får en känsla av att hon då förstod att inte allt stod rätt till, men då var hennes krafter slut. Mer info kommer inom kort, tills dess läs om stölden på över 60 miljoner. / Anders Fors

Powered by WordPress Web Design by SRS Solutions © 2019 Anna-Stina Genteles ryska antikviteter Design by SRS Solutions
1 visitors online now
0 guests, 1 bots, 0 members
Max visitors today: 3 at 05:23 am UTC
This month: 7 at 07-12-2019 04:53 pm UTC
This year: 14 at 02-14-2019 10:20 am UTC
All time: 32 at 04-05-2012 06:06 am UTC